Direktlänk till inlägg 8 juli 2020

Hej och välkommen till min blogg

Av Per Tjärnström - Onsdag 8 juli 14:57

Per Tjärnström heter jag 35 år och förtidpensionär, jag har blivit socialt dumpad av myndigheterna

och får absolut ingen hjälp att ta mig ur mitt utanförskap, är det upp till mig själv att hitta en väg

att gå utan myndigheternas inblandning och då blir allt besvärligare.


Jag är bördig från Örnsköldsvik, född med en lättare CP-skada och valde därför särgym 

där jag blev lovad en individanpassad utbildning - det fick jag inte och därmed hamnade

jag i utanförskap och förtidspensionering - ingen ser intresse i att hjälpa mig ur detta.


Skrev ett långt brev till en församling och frågade efter lite ideellt arbete som kanske kunde

leda till nån typ av arbete, jag tror jag klistrar in det brevet här så får ni läsa lite mer om mig.



Per Tjärnström, 35 idag boendes utanför Ljusdal som ligger i trakterna av Hudiksvall.
Jag tror att du och jag hade kontakt med varann tidigare i år, visst känns det igen? Vi hade kontakt och du ville gärna träffas, 
dock är jag inte så berest av mig men jag skriver för att etablera en ny kontakt och så ser vi vad vi kan hitta på av det.
Kanske kan pratas vid på telefon och kanske nån typ av videomöte senare.
 
 
Så här ligger det till, jag är förtidspensionär, hemmasittare sedan 15 år tillbaka p.g.a att jag valde särgymnasium,  INGEN myndighet vill hjälpa mig ur mitt utanförskap, och det är numer känt att går man till radio
och pratar om sitt utanförskap så gör det ändå ingen skillnad, myndigheterna brydde sig inte ett dugg. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=6928561 
 
Jag har faktiskt provat igen men verkar som ingen verkar ha velat göra nått av min story av utanförskapet. Jag har tjatat på myndigheterna i åratal men dom vill bara placera med i ett fack.
Nu har polisen sagt ifrån, jag har varit för kritisk, jag får inte ha kontakt med sociala myndigheterna längre. -Istället för att få igång dialog och titta på vad jag behöver så låser dom dörrarna för mig helt istället....så där är det slut.
Det är systemet det är fel på, systemet tillåter inte mig att bryta mig ur detta, jag måste hitta en bättre väg att gå där jag inte har med myndigheterna att göra.
Och hela tiden har jag haft tanken på att hitta en församling som vill ge mig en ny chans här i livet.
 
 
Så här låg det ju till då, jag skrev till ett antal församlingar runt Sverige, dock från en annan mail och frågade om möjligheten att komma in i en församlingsgemenskap som medhjälpare, 
finnas med i ett sammanhang och växa in i en roll där jag får aktivera mig, börja sysselsätta mig med nått som kan ge mig mer livskvalitet.
Men jag vill inte riktigt bli sedd som en praktikant i mängden, hellre en person som fått en ny chans att få komma in i nånting - och kanske få bli kvar i det långa loppet.
 
Men att det också finns nån som kan hjälpa mig att få lite stabilitet på livet och hjälpa mig ordna upp så mitt liv blir stabilare, nånting myndigheterna misslyckats med under dessa 15 års tid.
Jag har en inkomst genom min sjukpension, och Fkassan håller inte reda på vad jag gör om dagarna så dom har ju ingen aning om jag är på kyrkan och arbetar och hjälper till ett X antal
timmar varje dag, men tänk om man kunde gå bredvid och vara ideell på den vägen och det kanske kunde leda till nånting, man får komma in i en gemenskap och komma ur sitt eget
utanförskap, jag sitter hemma och når dåligt mest varje dag bara av att ingen vill göra skillnad, jag mår riktigt riktigt dåligt av det.
 
Men om jag fick en ny chans, vara delaktig och hjälpa till samtidigt som man blir sedd och hörd själv, kan ni hjälpa mig på rätt köl och behandla mig väl så skulle jag kunna få det minst lika bra hos
er som jag hade i min egen församling på den tiden man var ung, och ni får lite extra hjälp i er verksamhet.
 
Om vi säger, kanske 1998 började jag konfirmation, sen kom jag med i "KU" men blev utfryst p.g.a den psykiska ohälsan som skolan ställde till med 2005.....så jag har suttit hemma ensam väldigt snart i exakt 
15 år och jag ser åren springa iväg och jag har inte gjort ett dugg på dessa år. Man är halvvägs till 70 och man gör ingenting av sitt liv, eftersom man inte får livet att fungera.
 
Jag kan ge ett annat exempel, jag har ett så kallat steam konto där jag har mina datorspel, Euro truck simulator 2 - 2000+ speltimmar, 
Flight Sim X - 2000+ speltimmar. Sedan 2013 till idag har jag skramlat ihop 4000+ speltimmar i spel som jag ägnat alldeles för mycket tid åt, men varför inte vara ute i samhället och vara delaktig och få känna sig
älskad, få erfarenheter och vänner? Vara delaktig, dagtid, kvällar eller helger, spelar ingen roll för mig, jag har ingen familj där hemma som sitter och väntar på mig, jag bor ensam.
Så jag kan vara med då det passar er.
 
1999 antagligen däromkring kom jag med i "KU", vi har varit ner till Taizé, åkte med en egen buss från Delfinbuss från Stockholm så Taizé har jag upplevt,
dit åker jag gärna tillbaka och gör ett återbesök, vad sägs om att stanna till I Tyskland och besöka lite kyrkor och församlingar där kanske?
 
Alingsås, Karlstad, Örebro, Solna, där har man varit på Års- och Riksmöten med KU, jag var med som observatör, varit på ett sommarläger i Småland ute i skogen
och vi hade även mycket aktiviteter här hemma i Norrland med många kortare resor och gemensamma aktiviteter, men jag gick in i väggen, året därpå
blev jag utfryst pga ohälsa, och möjligheten att prata ut gick inte heller.....och det är nog det som gjorde att jag föll så långt ner i botten och står där än.
 
Under tiden jag gick särgym ordnade jag ofta praktiker själv, som bl.a har jag varit på kyrkvaktmästeriet inne i kyrkan och haft praktik, 
där har jag faktiskt en person du kan prata med om du vill veta mer om hur jag var att jobba med, Åke Sundqvist, pensionerad kyrkvaktmästare 073-057 88 42. 
(Det bör vara honom)
 
 
Jag var även på praktik på kyrkogården, men det är inget arbete jag vill riktigt tänka mig utan jag vill vara med i det som sker på Församlingshemmet.
Vara lite alltiallo kring konfirmandarbete och ta hand om det praktiskt momenten men också växa in i en roll som nån typ av ledare kanske.
Foto har jag sysslat med sedan dessa år, har en egen fin bra kamera, så jag hjälper gärna till med fotografering - har tankar att gå fotokurs också.
 
Vi har en lägergård där hemma i Övik som heter Dekarsögården där man var i snitt 2-3 gånger per år på en 5 årsperiod men där hade jag praktik
som jag ordnade genom egna kontakter också, städade logement och logkyrka, lite alltiallo.
Sen har jag jobbat på en så kallad Kanotcentral, mest med gräsklipp och röjning då.
 
 
 
Drömmen har hela tiden varit att flytta, börja om och komma med i en ny församlingsgemenskap, finnas med och hjälpa till och vara delaktig, 
få möjlighet att vara med att påverka och förändra och komma med nya ideér, gärna med bas på vad vi själv gjorde på den tiden jag var med själv.
Att få lägga ner hela mitt liv på att vara aktiv i nått jag själv gillar och trivs med, som kan ge mig hälsan tillbaka, och gillar ni mig och den insatsen
jag gör kanske det är möjligt att kliva ifrån sjukpension och nån typ av lönelösning, timlön eller motsvarande...så har man helt plötsligt ett arbete.
 
-Jag har alltid tagit avstånd från Samhall, Daglig verksamhet och sånt för jag känner mig för duktig för det,
och mitt utanförskap minskar inte av det, jag hamnar bara i ett fack....sen blir jag kvar där.
 
Det är lite som att jämföra ett praktiskt hyvsat betalt arbete som svetsare, det är enkelt och man tjänar pengar.
Eller så jobbar man inom kyrkan, träffar ungdomar, reser på läger, har Gudtjänster och gör många roliga saker - på arbetstid.
Jag vill ha ett arbete eller ideellt arbete som ger livsglädjen tillbaka, man arbetar men man bryr sig inte om att man arbetar
kanske 7-4 utan man går dit och stannar var till man är klar, sen om klockan är 8 på kvällen eller 10, har man ett trevligt jobb
med givande arbetsuppgifter så då kan man lägga all sin tid på det - då får kroppen säga ifrån om det blir för mycket i så fall.
 
 
Jag minns att vi hade kontakt, att du gärna ville träffa mig för att se vem jag är, men jag är inte så berest av mig men vad sägs om att prova stifta bekantskap
med mig via mail och telefon, kanske videosamtal på ett eller annat sätt. Känns det bra för dig eller för er så kanske det går att börja att tillsammans fundera på 
om det är möjligt att hitta en lösning för en ev flytt och man kanske kan få nån typ av hjälp att komma ner och då jag landat i nån liten 2:a eller nått och kommit mig till ro 
kan jag börja vara aktiv hos er och gå bredvid, bekanta sig med er verksamhet och vara delaktig i det praktiska arbetet framför allt.
Men just att få får starta upp en dialog och tillsammans lära känna varann ordentligt. Går allting bra kanske jag kan blio en resurs för er, man jag ser gärna att det är 
nånting som kan löpa på i det långa loppet,  inget som avslutas efter 24 månader eller nått sådant, att jag verkligen ska få slå ro och finna en trygghet att vara hos er.
Men sen har jag också tankar på att gå lite Folkhögskola, om det kan erbjudas deltidsstudier på er ort kan man sysselsätta sig med detta på sidan om också.
Jobba 60% Studera 40% är lite jag haft tankar på.
 
 
Fördelen med Jönköping är ju också att det finns fler församlingar där - och dess lokaler så varför vara bunden till just Huskvarna då man kanske kan komma ut
och besöka flera församlingar och stifta bekantskap där och där också kanske få lägga några arbetstimmar, vara med lite överallt.
Det kanske ökar mina möjligheter att vara med i kyrkan och att kunna hoppa in där jag behövs.
 
Jag tror detta skulle leda till att mitt liv ordnar upp sig, jag bryter kontakten med alla typer av myndigheter och sådana personer som egentligen skadar mig, antagligen kommer
jag aldrig ha med dom att göra igen, deras bemötande är inte av denna värld, dom kan slänga ur sig saker som inte alls angår dom, jag har hört allt som sagt. 
Jag har även haft kontakt med Öviks Kommun, där fanns det ingen hjälp att få heller....dom stod bara passiva och såg på medans jag ville bryta mig ur utanförskapet.
Myndigheterna kan påstå att jag inte kan arbeta i kyrkan, det är helt omöjligt....men läs det jag skrev tidigare, jag har varit ideell och haft praktik i kyrkan i några års tid.
 
 
Mitt drömscenario är att finnas med i en församling där man blir sedd, hörd, respekterad eftersom jag väldigt ofta respekterar mina medmänniskor så länge dom inte
trampar mig på tårna, att komma som man är, vara delaktig och känner att folk vill ha ens hjälp. 
Det kanske finns nån som kan hjälpa mig att växa och finna trygghet och ro och jag behöver inte söka efter lösningar hela tiden utan jag har då funnit 
det nya liv jag kan leva och som fungerar tusen gånger bättre.
 
Vara med och förbereda lokaler för sammankomster, förbereda konfirmandfika,
ställa iordning ett andaktsrum men likadant ta hand om och städa upp efteråt, finnas med och planera och genomföra sammankomster i kyrkan.
Jag var ju med i Påskspel och Julspel i cirka 4-5 års tid, jag som då var på praktik i kyrkan kunde ägna hela förmiddagen åt att plocka fram alla grejer som 
skulle användas och förbereda innan ungdomsledare och andra ungdomar kom på plats och sen jobbade vi tillsammans, jag kände till lokalerna något mer
än dom gjorde och jag visste hur ljud och sådant fungerade o.s.v
 
Scenariot är att finnas med oavsett om det är dagtid, kväll eller helg, göra en insats, kanske kan fixa fram och inhandla grejer.
Kan ställa iordning datorer och projektorer o.s.v Ja jag är en sån som kan lite om allting men är inte specialist på nått visst utan - kan litegrann om det mesta.
På min tid då vi reste mycket drömde jag om att en dag ta busskort, kunna köra på de resor man gjorde, gärna med en egen församlingsbuss men det
verkar mer som man som organisation ska gynna de företag som finns på orten och anlita de bussföretag som finns, små som stora.
Men man kanske kan resa med minibussar till t.ex Taizé och få lite sånna erfarenheter.
 
Jag har alltid velat bli scout, växa in som extraledare och gå bredvid och ordna och förbereda scoutaktiviteter och på den vägen bli scout och
kanske få leda scouting också, på den vägen också växa som människa själv och få erfarenheter.
 
 
 
 
Vad skulle du känna för att stifta bekantskap med mig via telefon och mail och verkar det som jag är godhjärtad och vill folk väl och inte verkar vara så mycket för att
ställa till med problem kanske ni kan finna förtroende för mig och ge mig en chans hos er och tillsammans kan vi hitta en lösning för en, ja t.o.m en flytt.
Gör jag av med lite möbler och tar bara resväskor och kartonger med är det snarare bara en större kombi man skulle behövt för att komma iväg.
 
Hade jag varit trygg i mig själv hade jag haft en folkabuss med släp, kunde man bara lasta ombord allt och stuckit på egen hand men jag
är inte den som sticker iväg och åker kors och tvärs själv jämfört med min far som bor i Gränna, han är trygg i sig själv och kör upp till Övik
på egen hand dock tror jag inte han har körkort idag, det har ryktats om det.
Jag hade, måste dock förnyas, har en del som behöver ordnas upp men då det väl är gjort kanske man kan slå sig ner i en fin lägenhet och 
få full kontroll på sitt liv, lägga sin energi på att vara delaktig i kyrkans värld och vara en god medhjälpare.
 
 
Med Vänliga Hälsningar 
Per Tjärnström
 
 
 
Det är ett mail jag skickat. ska se om jag hittar fler att skicka till som vill ställa upp och hjälpa
mig ur detta utanförskap.....tycker det är märkligt man bara kan bli dumpad av myndigheter idag.
Som om man inte är lika mycket värd.
 
ANNONS
 
Isabelle

Isabelle

Fredag 10 juli 03:14

Godkväll i Stugan. Livet är jävligt Orättvist :(

http://nouw.com/fobibella

Per Tjärnström

Fredag 10 juli 08:45

Hade man vetat att samhället såg ut så här då man var ung hade man väl stannat i grundskolan förstås.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<<
Juli 2020
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ fritidsforskar1 med Blogkeen
Följ fritidsforskar1 med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se